Att tävlingsrida och att träningsrida är två helt olika ridstilar som samtidigt ligger så väldigt nära varandra . Blir någonting fel på tävling då försöker man ju dölja det, känner man att hästen inte är tillräckligt loss vill man inte visa det för domaren, man vill att det ska se ut som om allt är perfekt och jättelätt. En liten extra dutt med ytterskänkeln om hästen blir långsam, ha lite mindre böjning i en skola för att man vet att det syns så tydligt att hästen inte är helt igenom om man försöker mer. Det krävs en hel del rutin och att man känner sin häst för att veta när man ska göra vad och jag tror aldrig att man kommer bli fullärd.

 

På träning vill man istället plocka fram fel, lösa dom och på så sätt utvecklas. Sitter man och tävlingsrider på träning kommer man inte framåt, man trampar vatten typ, eftersom att man aldrig kommer igenom de problem som finns, rider aldrig igenom hästen riktigt ordentligt. Jag hade själv detta problem när jag red min C-ponny B Melizza, jag satt ofta och tävlingsred även på träning, allt skulle vara snyggt och prydligt tänkte jag. Men ibland måste man ta igenom vissa saker och under tiden kanske inte allt ser så perfekt ut, men det är nödvändigt för att det ska bli bättre.

 

Optimalt vore ju om man kan komma till den punkt då man inte behöver dölja någonting inne på banan, men let's face it, vem kommer dit?